okej, jag är verkligen inte bra på att handskas med farväl. utbytesåret kommer verkligen lära mig ett och annat och saknad och hejdån men just nu känns allt helt tomt. det började med att min favoritartist of all times, david archuleta åkte iväg på sitt mormon mission för knappt två veckor sedan. jag har varit ett fan av honom i fyra år, hur ska jag hantera att knappt höra ett ord från honom på två år? det blir inte heller bättre av att han fortfarande är kvar i Utah och väntar på att åka iväg och man därför ser och hör från honom på omvägar då och då. men det är bara 730 dagar, jag kommer klara det här.

ett mer bestående hejdå stod one tree hill för i torsdags. serien visade sitt sista avsnitt någonsin efter 9 säsonger och det känns lite som, "Vad ska jag göra med mitt liv nu?" jag och min sister satt uppe och såg det live och grät tillsammans, det var hemskt.